Det finns ingen ensamhet
Imam Ahmed (född 164 h/780 e.kr), må Allah vara nöjd med honom, brukade säga följande rader av poesi:
إذا مَا خَلَوتَ الدَّهْرَ يومًا فلا تَقُلْ *** خَلوتُ ولكن قُلْ عليَّ رَقِيبُ
ولا تحْسَـبنَّ اللـهَ يَغْفِـل ساعَـةً *** ولا أنّ مَا تخفَي عَليه يَغِيبُ
ألم تر أنّ اليومَ أسْرعُ ذاهِبٍ *** و أنّ غداً للناظِرين قَريبُ
Om du tillbringar en dag i ensamhet, säg då inte
jag tillbringade (min dag) i ensamhet men säg istället att över mig är en som vakar.
Tro inte att Allah för en stund är glömsk
eller vad du (försöker) dölja från Honom är Honom dolt
Ser du inte att dagen rusar iväg
och att morgondagen för beskådarna är helt visst nära
Mina kommentarer:
Imam Ahmed har helt visst talat sanning! Hur ofta är det som vi egentligen lever våra liv med Allah i våra åtankar. På jobbet, skolan, marknaden glömmer vi bort Allah. Vi tävlar, baktalar och förhäver oss själva. Profeten, över honom vare frid, lärde oss att ihsan är att dyrka Allah som om vi såg honom. Detta är den högsta formen av tro. Men om vi däremot inte kan uppnå denna nobla form av tro ska vi åtminstone veta att Allah ser oss.
I Koranen upprepar Allah ständigt att Han är den Allvetande, den som ser och hör allt. Låt oss därför underkasta oss Allahs ord och ta emot Imam Ahmeds ord med öppet hjärta.
Har du några tips på vad vi kan göra för att komma ihåg Allah i våra liv? Kommentera gärna.
När jag var yngre så trode jag att tro var en gåva och att den bara fanns där. Nu inser jag att, ja visst är tron egåva. Allah har givit oss denna gåva, att tro. Men nu inser jag att tro ska komma med handling. Man måste kämpa för sin tro. Sitter man bara och aldrig påminner sig om vilken värde denna gåva har så kommer man att mista den. Så man måste jobba på sin tro. I början ska man påminna sig om Allah varje gång man ser, hör eller känner ngt. Efter ett tag så kommer detta av sig själv elhamdulilah. Det bästa med att ha Allah i tanke, är att man då aktar sig för att synda. Man vet ju att Allah ser och hör allt vi gör och tänker.
Svar till Wind.
Tro och handling går hand i hand. I Koranen nämner Gud muslimerna som "de som tror och gör goda handlingar".
Låt oss ta trädgårdsmästaren som ett exempel. Han kommer inte till sin trädgård och sätter sig i sin stol för att sedan drömma om roser, grönt gräs etc. Nej, han kavlar upp ärmarna och sätter i gång med att plantera sina frön. På samma sätt måste vi som tronde plantera våra goda handlingar för att sedan få skörda det i paradiset.
Bismisllah.
Det finns, för mig, två sätt att (för)bli medveten om Allah (swta): det är ju bönen utförd i rätt tid, med närvarande hjärtat, som hjälper bäst med detta.
Att läsa nyttig litteratur, framför allt Qur'anen, Tefsir, Sunnah och Sirah.
Sedan finns andra sidan (sättet) som också är mycekt viktig: att vara medveten om sheytans ständiga försök att vilseleda - framför allt - de troende (för med andra har han redan lyckats).
När man känner fysisk ont i magen då man hör ett oanständigt ord, då man råkar se poker eller halvnakna tjejer på TV, då man ser någon dricka alkohol... när man bara vill bort därifrån, då är man på rätt väg, insha'Allah. Om man däremot stannar och tittar/lyssnar på i bara 2 sekunder, är det dags att försöka rena hjärtat och jobba med sig själv.
wslm,
B.
Nyttig litteratur är viktigt. Gud säger i en koranvers att Han har lärt människan pennans bruk och sedan lärt henne vad hon inte visste.
Våra lärda har förmedlat islams budskap med hjälp av pennan, försvarat Profeten, över honom vare Guds frid, med pennan... (som du förstår blir listan blir lätt mycket lång)
Skriv en kommentar