Att vaska guldkorn
Just nu håller jag på och plöjer igenom Platons bok Staten. Ingen kort bok samtidigt som den är svårläst.Platon är en intressant person eftersom han bland annat tror på moraliska grundvärden som är fasta och allmängiltiga. Profeten Muhammed, över honom vare Guds frid, hade som uppgift att förmedla dessa moraliska värden och dygder till världen. Han sa nämligen om sig själv: "Jag skickades med syfte att fullända den goda moralen."
Idag råder tyvärr en relativism som proklamerar att en sanning är kanske din sanning men inte nödvändigtvis min sanning. Detta är ett farligt sätt att resonera på eftersom det lätt kan leda till splittring, meningslöshet och konflikter.
Jag har under många år intresserat mig för Platon som föddes 427 och dog 347. Han anses av många ha haft ett stort och närmast oöverskådligt inflytande i Västerlandets idé- och samhällsdebatt.
Jag har en stark känsla av att hans idéer och tankar är mer lik islams budskap än vad vi idag kan se i Västerlandet. Detta kommer jag inshallah att argumentera för på min blogg. Du får naturligtvis tycka att jag har fel och göra din röst hörd genom att kommentera mina inlägg i denna fråga.
Mannen till vänster i bilden är Platon och personen till höger om honom är hans elev Aristoteles. Aristoteles kom att ha diametralt motsatta idéer än sin läromästare Platon. Platon pekar i målningen uppåt och menar på att idealet finns i himlen (precis som muslimer när de deklarerar sin tro på en Gud, shahadah) medan Aristoteles pekar med hela handen mot jorden och det jordiska livet. Medan Platon tror på det absoluta och finner sin vägledning i det andliga söker Aristoteles sin vägledning i det förgängliga och tror på människans förnuft.
Här är den stora brytpunkten mellan dessa två inflytelserika personer. Västerlandet kom att finna sin största inspiration hos Aristoteles.
Ibn Taymiyyah, må Allahs nåd vara över honom, nämner i sina verk att filosoferna valde att följa Aristoteles tankeidéer. De lade åt sidan och glömde bort hans läromästare Platon som talade om universums skapelse och ett liv bortom det materiella och jordiska.
Ibn Taymiyyah poängterar också att Sokrates som är Platons läromästare trodde på Uppståndelsen. De tidigare läromästarna hade enligt Ibn Taymiyyahs forskning rest till bland annat Syrien där de hade kommit i kontakt med de tidigare profeternas och sändebudens läror.
I sitt verk Naqd-ul-Mantiq skriver Ibn Taymiyyah:
"De som har sammanställt filosofernas biografier berättar att läromästare så som Pytagras, Sokrates och Platon hade besökt Syrien och de närliggande områdena. Där hade de lärdt sig om andlig vägledning från lärjungar och efterföljare till Luqman den Vise, David och Salomon. Men Aristoteles besökte aldrig de platser där profeterna hade levat och predikat och inte heller lärde han sig på något sätt från deras efterföljare. Han tillskrev sig själv till stjärnkulten där man tillbad stjärnorna i himlen och etablerade den rationalistiska skolan som kom att accepteras blint av senare filosofer."
Ibn Taymiyyah förklarar med andra ord vår målning.
En av mina ambitioner med denna blogg blir att vaska fram dessa guldkorn från Platon och Sokrates arv utan att kompromissa med islam.
Har du läst något från Platon eller Sokrates? Berätta gärna med en kommentar.
