Förblindade av denna världs skönhet
Vi är idag förblindade av denna världs glitter och skönhet. Vår likgiltighet och tanklöshet har lett oss in på en ändlös konsumism.
Det slog mig för några dagar sedan när jag var ute med min son vid ett lokalt köpcenter. Vi promenerade förbi en ganska så nyöppnad butik vid namnet Build-a-Bear. I denna färgglada butik trängdes föräldrar och barn för att hitta en björn som de kunde klä och fylla med leksaker. I butiken kunde dem välja och vraka bland en mängd olika typer av kläder, kostymer, klänningar, skor, kepsar med mera till dessa leksaksbjörnar. Din leksaksbjörn kan få exakt den klädesstil som du vill ha.
Subhanallah, tänkte jag! Här står människor i långa köer och trängs för att betala hundralappar för att klä en nallebjörn utan en minsta tanke på att miljontals barn över hela världen vaknar hungriga, utan några skor eller strumpor.
Detta är hur långt vår konsumtion har kommit, att allt handlar om mig själv och mina behov och önskemål.
Ett butiksnamn som på ett bra sätt representerar denna ändlösa konsumtion är, I, Me, My. Butiken säljer smycken och prydnader till kvinnor. Allt handlar om mitt eget välbefinnande, inte om min medmänniska.
Detta är resultatet av människans slaveri inför denna världs förgängliga glitter.
Ramadan i backspegeln
SUM-bladet nr 2 har äntligen kommit ut. I den kan du bland annat läsa min artikel "Ramadan i backspegeln". Det är mina egna tankar och refletioner kring fastemånaden. Artikeln är en utvärdering av vår fasta som inshallah hjälper oss att göra nästa Ramadan ännu bättre.
Ni kan ladda ner den genom att trycka här. Det tar lite tid att ladda ner SUM-bladet det är på 15 mb. Men ha inshallah tålamod eftersom det finns mycket intressant material i den och är grafiskt mycket tilltalande.
Kommentera gärna efter att ni har läst min artikel "Ramadan i backspegeln" och berätta gärna hur ni har sett på Ramadan. Jazakallah khayr.
Lyssna till Yusuf Estes föredrag i Malmö
Nu har vi publicerat Yusuf Estes föreläsning som hölls i Malmö. Föreläsningen blev mycket uppskattad och det blev en intressant frågestund.
Under frågeställningen fick icke-muslimer ställa sina funderingar och frågor till Yusuf Estes. Frågestunden har också lagts upp på hemsidan och den är minst lika intressant och lång som föredraget.
Efter att själv ha varit med tycker jag att det är viktigt att vi muslimer försöker nå ut till icke-muslimer. Många av de föreläsningar och aktiviteter som vi muslimer har är för oss själva, vi muslimer. Jag förstår att detta är viktigt då många muslimer själva är okunniga om sin egen religion. Men om vi inte försöker nå ut vem kommer annars att försöka nå ut till dem? Jo, det kan jag faktiskt ge svar på, det blir islamofober och islamhatare. Om vi inte gör arbetet så gör någon annan det. Vem kan göra arbetet bättre än oss? Ingen! Därför är det dags att vi tar vårt ansvar och gör vårt bästa för att nå ut.
Hikmainstitutet är ett led i detta, vem som helst med internetuppkoppling kan få kunskap om islam när som helst under dygnets alla timmar. Vi tackar Allah för detta och ber till Honom att vi kan fortsätta detta viktiga arbete. Amin!
Har du några tips på hur vi kan nå ut till icke-muslimer. Kommentera gärna.
11 viktiga punkter angående Halal-slakt
Idag är det fortfarande förbjudet att slakta halal eller koscher i Sverige. Förbudet har sina rötter i nazismen, all judisk praktik skulle förbjudas. Sverige influerades starkt och man åkte bland annat upp norrut för att mäta skallar på samer. Idag kräver bland annat diskrimineringsombudsmannen lagändring, i religionsfrihetens namn, för att halalslakt ska tillåtas.
De som argumenterar för att halal-slakt är barbariskt borde fråga sig själva om vi då också inte ska förbjuda älgjakt. Hur dör en älg som man skjuter på? Fiska?
Nåväl, här följer 11 punkter om halal-slakt från Sveriges muslimska råds rapport om halal-slakt. Kommentera gärna om du tycker att dagens industriella masslakt där djur i anonyma massor blir elchockade till medvetslöshet är mer barmhärtig än halal-slakt?
1. Djuret ska vara friskt och utan skador.
2. Djuret ska ha behandlats med medlidande och vänlighet.
3. Djuret ska få mat och vatten och lugnas innan det dödas.
4. Slakten skall utföras av en tränad muslim. Slaktaren skall hela tiden ha ögonkontakt med djuret.
5. Både djur och slaktare är vända i Qibla (mot Mecka).
6. Före slakt reciteras orden ”Bismillah, Allahu Akbar” (I Guds namn, Gud är större). Det innebär att muslimerna inte tar djurens liv på eget bevåg utan med skaparens auktoritet.
7. Man ska vässa slaktkniven. Kniven måste undersökas och slipas före och efter varje djur som slaktas.
8. Slaktkniven skall föras i en enda obruten rörelse.
9. Matstrupen, luftstrupen och halspulsådrorna skärs av utan att ryggmärgen skadas.
10. Blodet måste helt avtappas.
11. Ett djur få inte se ett annat djur dö. För lamm och får skall all slakt utföras utan föregående bedövning, och man skall slakta ett djur i taget och under förhållanden som säkrar att det enstaka djuret hanteras så skonsamt och omsorgsfull som möjligt.
Läs gärna artikeln Halalmärkt kött inte slaktat efter muslimska regler som på ett bra sätt lyfter fram hyckleriet med halal-slakt i Sverige och det dubbla budskapet.
Källa: Sveriges muslimska råd
Deedat: muslimernas starka röst
Ahmed Deedat är en stor inspirationskälla för mig. Jag har läst alla hans böcker och sett de flesta av hans debatter och föredrag. Han citerade ur minnet både koranen och bibeln och gav alltid referenser. Hans hjärna fungerade som en dator. Deedat gick bort den 8 augusti 2005. Må Allah belöna honom med det bästa i paradiset, amin!
Han var en specialist på bibeln och den kristna tron och han debatterade pastorer världen över. Under 90-talet debatterade han bland annat pastor Stanley Sjöberg. Vilken debatt det var? Jag önskar att jag var på plats då.
Här är ett kort utdrag ur debatten "Is Jesus God?". Hela debatten finns på YouTube.
Muslimer i Sverige måste dock vara försiktiga i att blint implementera hans metodik. Han vände sig till starkt troende kristna som till punkt och pricka trodde på bibeln som Guds ord. Sveriges befolkning är inte kristna fundamentalister utan många är ateister eller agnostiker. Bibeln är inte deras rättessnöre eller vägledning i livet. Därför kan inte vi muslimer i Sverige hänvisa till bibeln då vi talar till gemene svensk. Deedats metodik kan dock användas för de som i landet är starkt troende krista som pingstvänner, baptister etc.
Deedat brukade ofta säga i sina föredrag att det är obligatoriskt för varje muslim att känna till den kristna tron eftersom en tredje del av Koranen behandlar den krista tron på ett eller annat sätt.
Två former av avgudadyrkan
Avgudadyrkan (shirk) är den största synd som en människa kan begå. Imam adh-Dhahabî (1274-1348 e.kr) som skrev boken al-Kabâ'ir (De grövsta synderna) klassificerade avgudadyrkan som den grövsta av alla synder.
Allah säger angående denna allvarliga synd: "Gud förlåter inte den som sätter medhjälpare vid Hans sida, men Han förlåter den Han vill hans mindre synder; den som sätter medhjälpare vid Guds sida har drivit synden till dess yttersta gräns." (K. 4:116).
Det är viktigt att poängtera här att Gud förlåter avgudadyrkaren (mushrik) som under sitt liv ångrar sig, gör bot och vänder sig till Gud. Vad versen lär oss är att om en avgudadyrkare dör utan att ha gjort bot för sin synd kan han inte få sina synders förlåtelse.
Guds sändebud, över honom vare frid, frågade sina följeslagare: "Vill ni att jag ska berätta för er om de tre grövsta synderna?". Följeslagarna svarade: "Självklart vill vi det!". Sändebudet sa: "Att sätta medhjälpare vid Guds sida, olydnad inför föräldrarna..." efter detta satte han sig upp från att ha lutat sig tillbaka och sa "och att ljuga under ed och bära falsk vittnesbörd." (Bukhari och Muslim).
Imam adh-Dhahabî skriver i sin bok att denna form av avgudadyrkan är att man tror att Gud har någon som är jämlik Honom eller att man tillber någon eller något vid Hans sida, exempelvis en sten, ett träd, en stjärna, solen, månen, en profet, någon lärd och from människa eller en ängel. Avgudadyrkan är utom all tvivel den grövsta formen av synd.
Den andra formen av avgudadyrkan enligt Imam adh-Dhahabî är bristande uppriktighet och att skryta över ens goda handlingar. Detta innebär att man utför goda handlingar, inte för Guds skull utan för någon annan.
Allahs sändebud sa: "Jag varnar er för en mindre avgudadyrkan!" Följeslagarna frågade: "Guds sändebud, vad är den mindre avgudadyrkan?". Sändebudet svarade: "ar-Riyâ' (skrytsamhet), att man utför goda handlingar och avstår från skamlösa handlingar för att vinna människornas beundran. Gud kommer säga till människorna på den dagen då han kommer belöna dem för deras handlingar: "Gå till de människor för vars uppmärksamhet och lovprisningar ni utförde dessa handlingar och se ifall dem kan belöna er." (Muslim och Ahmad).
Abu Hurayrah berättade att Allahs sändebud sa: "Många som fastar får inte ut av sin fasta annat än hunger och törst och många som ber under natten får inte ut av sina böner annat än sömnlöshet." Detta på grund av att de inte utför dessa handlingar för att endast söka Guds anlete.
En muslimsk lärd man sa: "En person som utför en handling för att visa sig och för sitt goda ryktes skull är lik en person som fyller sin penningpåse med småstenar och går sedan till köpmarknaden för att handla något. När han erbjuder säljaren betalning från sin penningpåse kastar försäljaren det tillbaks på hans ansikte. Således finns det ingen nytta med penningpåsen för honom förutom att folk säger att hans penningpåse är full (av pengar och därmed måste han vara rik). Men med denna penningpåse kan han inte handla något för. På samma sätt är det för en person som utför en god handling för att visa sig och på så sätt vinna ett gott rykte. Han får människors lovprisningar men ingen belöning väntar honom i det Efterkommande livet."
Luqmân den Vise
Just nu arbetar jag för fullt med att förbereda mig för en serie korta föredrag för Radio Respekt. Föredragen kommer behandla Luqmân den Vises råd till sin son som du finner i ett tidigare inlägg här på bloggen.I detta inlägg finner du min research om vem Luqmân var och lite uttalanden från Profeten, över honom vare frid och följeslagarna om denna unika människa. Själv visste jag inte mycket om vem Luqmân var innan jag gjorde min research och jag hoppas att du finner det lika intressant som jag gjorde.
Om du har mer information om Luqmân ber jag dig att kommentera detta inlägg och gärna ge länktips och källhänvisningar, jazakallah khayr.
Om Luqmân den Vise
Hans fullständiga namn var Luqmân bin Anqâ bin Sadûn. Hans sons namn var Thârân enligt ett uttalande som citeras av as-Suhayli. Föregångsmännen (salaf) hade två skilda åsikter om Luqmân. En grupp var av åsikten att han var en rättfärdig gudstjänare medan en andra grupp ansåg att han var en profet. Majoriteten av föregångsmännen däremot föredrog den första gruppens åsikt, dvs. att han var en gudstjänare men inte en profet.
Ibn Abbas sa: "Luqmân var en etiopisk slav som var snickare till yrke."
Abdullah bin az-Zubayr sa: "Jag sa till Djâbir bin Abdullah: 'Vad har du hört om Luqmân?' Han svarade: 'Han var kortväxt med en platt näsa. Han kom från Nubien.'"
Yahyâ bin Sa'îd al-Ansâri berättade från Sa'îd bin al-Musayyib att: "Luqmân kommer från dem färgade folken i (södra) Egypten. Han hade tjocka läppar. Allah gav honom visdom men undanhöll profetskapet från honom."
al-Awzâ'i sa: "Abdur-Rahmân bin Harmalah berättade för mig: 'En färgad man kom till Sa'îd bin al-Musayyib för att ställa honom en fråga och Sa'îd svarade honom: 'Bli inte upprörd för att du är färgad, för bland de bästa människor var tre färgade: Bilal, Mahdja som var Umar bin Khattâbs frisläppta slav samt Luqmân den Vise som var en färgad nubier med tjocka läppar.'"
Ibn Jarîr nedtecknade att Khâlid ar-Raba'î sa: "Luqmân var en etiopisk slav som var en snickare. Hans slavmästare sa åt honom: 'Slakta detta får åt oss' och Luqmân slaktade det. Sedan sa hans slavmästare åt honom: 'Hämta till mig de två bästa delarna på fåret'. Luqmân hämtade tungan och hjärtat. Sedan gick det en viss tid som Gud känner bäst till och slavmästaren sa åt Luqmân: 'Slakta detta får åt oss' och Luqmân slaktade det. Slavmästaren sa: 'Hämta till mig de två värsta delarna på fåret.' Luqmân hämtade denna gång också tungan och hjärtat. Hans slavmästare sa åt honom: 'Jag sa till dig att hämta de två bästa delarna och då hämta du dessa och sedan sa jag till dig att hämta de två värsta delarna och du hämtade dessa!' Luqmân svarade: 'Det finns inget som är bättre än dessa om de är goda och där finns inget som är värre än dessa om de är onda.'"
Shu'bah berättade från al-Hakam som berättade att Mudjâhid sa: "Luqmân var en rättfärdig gudstjänare men han var ingen profet."
Imâm Ahmad berättade att Ibn Umar sa: "Guds sändebud sa: 'Luqmân brukade säga: 'När något upplåts till Gud, då beskyddar Han det.'"
as-Sarî bin Yahya sa: "Luqmân sa till sin son: 'Visdom sätter den fattige bland kungars sällskap.'"
Awn bin Abdullah sa: "Luqmân sa till sin son: 'Käre son! När du kommer till en samling med människor ska du hälsa på dem med salâm (fridshälsning) och sedan ska du sätta dig på gruppens ytterkant.
Tala inte tills du ser att de har slutat tala. Om dem kommer ihåg Allah, sitt då tillsammans med dem. Men om dem talar om någonting annat ska du lämna dem och gå till en annan grupp.'"
Källa
al-Mubarakpuri, Shaykh Safiur-Rahman (2000), Tafsir Ibn Kathir. Vol 7. Darussalam Publishers & Distributors.
Yttre skenet av livet
يَعْلَمُونَ ظَاهِرًا مِّنَ الْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَهُمْ عَنِ الْآخِرَةِ هُمْ غَافِلُون
De uppfattar [bara] det yttre skenet av livet i denna värld och är likgiltiga för de yttersta tingen. (Koranen 30:7)
al-Hassan al-Basri kommenterade versen ovan med följande ord: "Det har gått så långt att en av dessa människor kan lägga en dirham (mynt) på sitt finger och berätta hur mycket det väger medan han är ovetande om hur man utför bönen."
Ibn Abbas sa: "Detta betyder att förnekarna vet hur man uppnår framgång i denna värld medan dem är okunniga i religiösa frågor."
Koranen lär att förnekaren endast har kännedom om sakernas yttre förhållanden. Dem må exempelvis känna till solen och planeternas omloppsbanor, vattnets kretslopp, djurlivet etc. men dem har endast kunskap om det yttre, det som ögat kan beskåda.
Dessa människor är materialister, de förnekar allt metafysiskt, andligt och religiöst.
Den troende däremot ser förbi det materiella och har en djupare kunskap om sakernas sanna förhållanden. De troende har vetskap om att skapelsen är ett vittnesbörd för Guds existens, allmakt och Enhet (tawhîd).
De vet exempelvis att växtlighetens pånyttfödelse under våren är ett tecken på mänsklighetens uppståndelse från det döda. Således är de varken glömska eller likgiltiga inför det Efterkommande livet och dess prövningar. De förbereder mötet inför deras Herre med en djup tro och goda handlingar.
Otacksamma som boskap
Människan är otacksam inför sin Skapares otaliga gåvor. Hon är lik boskapen. Boskapen står alldeles ovetande inför deras ägare som varje morgon passerar framför dem. De har ingen aning om vem han är och bryr sig helt enkelt inte utan de fortsätter att beta som vanligt.
Deras ägare är den som förser boskapsskötaren med alla de medel som behövs för sköta och ta hand om boskapen. Trots detta förstår inte boskapen vem denna man är och således ignorerar de honom. Om boskapsskötaren skulle bara promenera förbi tittar boskapen på honom förväntansfullt eftersom de är vana vid att han är den som förser dem med föda och vatten.
Människan är lika otacksam och okunnig. Så fort något gott kommer på vägen tillskriver hon inte denna gåva till till ursprungskällan. Människan är helt visst otacksam.
Gud säger om de otacksamma: "Tänker du väl, att de flesta av dem höra eller hava förstånd? De äro alldeles som boskap; nej, de åro ännu mera vilseförda från den rätta vägen." (Koranen 25:44)
Varför tror du människan är så otacksam och inte kan erkänna ursprunget till allt gott? Kommentera.
Semestertider
En bror sa igår något mycket intressant till mig i samband med fredagsbönen. Han sa: "Du kan ta semester från ditt jobb men du kan aldrig ta semester från islam".Fredagspredikan i den lokala moskén där jag ber mina fredagsböner handlande om vikten av att använda semestertiden på rätt sätt. Jag tyckte det var ett relevant och viktigt ämne.
Det är viktigt att vi tänker på att inte slösa bort den korta semester som vi får på oväsentligheter. Bara för att vi har semester från jobbet ska vi inte ligga vid stranden hela dagen lång med ett glas kall juice. Nej, vi borde ta till vara denna fria tid som vi har för att närma oss Allah. Nu har vi möjligheten att kunna läsa Koranen ostört, vi kan åminnas Allah utan att någon distraherar oss.
Om vi åker utomlands är det ett gott tillfälle att träffa bröder, systrar och lärda. Från dem kan vi lära oss så mycket. Att bara använda vår utomlandssemster för att gå runt i museer och djurparker är till någon gagn. Naturligtvis är det exempelvis inte fel att gå till djurparken och se Allahs skapelse men det får inte gå till överdrift. Det är inte meningen att vi bara ska tänka på oss själva och njuta varje sekund. Detta liv är flyktigt och kommer till sitt slut. Den riktigt troende människan tar sin semester i djannah (paradiset).
Profeten har sagt att det finns två gåvor som många människor inte är tacksamma för, nämligen den goda hälsan och den fria tiden. De tar inte till vara dessa gåvor. Låt oss inte bli en av dem.
Om du ska åka på semester och har börjat redan att packa, glöm inte vad Allah sa:
För med er det som ni kan ha behov av, men den bästa vägkosten är gudsfruktan. (Koranen 2:197)
Med andra ord, vad du än tar med dig på din resa glöm inte att alltid vara medveten om att Allah alltid ser och hör dig.
Vad ska du göra under semestern? Kommentera gärna.
