När två blir en

I islam är inte familjen bara en fabrik för fortplantning av den mänskliga arten, även om bevarandet och fortsättningen av rasen är en av dess mål.

Det är grunden för hela sociokulturella strukturen och en självunderhållande mekanism för att tillförsäkra social, ideologisk och kulturell stabilitet över hela samhällets räckvidd å ena sidan och i tid, förflutna, nutid och framtid å andra sidan.

Bevarandet av den mänskliga rasen
Överlevandet av den mänskliga rasen och kulturen och kontinuitet i funktionen av en människas ställföreträdelse beror på de effektiva verksamheterna av mekanismen för fortplantningen och reproduktionen.

Naturen har tillhandahållit för detta att det psykologiska och fysiologiska skillnaderna mellan könen är komplement för varandra. Alla fakta för fortplantning yrkar på att processen behöver en stabil struktur för att komma till verkan.

Man, kvinna och barn är alla i behov av en permanent och bestående institution i regel att fullborda denna roll. Familjen är institutionen som kan ta hand om hela processen, från grundfaserna till dess förverkligande.

Gud säger i Koranen:

“Människor! Frukta er Herre som har skapat er av en enda varelse och av denna har skapat dess make och låtit dessa två [föröka sig] och sprida sig [över jorden] i väldiga skaror av män och kvinnor.” (An-Nisa’ 4:1)

“Era hustrur är för er [som] en åker; beträd därför er åker, när och som ni önskar – men sörj [först] för era själar. Frukta Gud och var förvissade om att ni skall möta Honom.” (Al-Baqarah 2:223)

Skyddandet av moralen
Den sexuella driften är en naturlig och kreativ drift. Fastän gemensamt för alla levande varelser, i fallet för män och kvinnor finns det vissa unika aspekter.

För andra djur är det huvudsakligen för fortplantning och är reglerat genom instinkt och naturens process. Parningsdriften är inte effektivt hela tiden; den är bunden till sina egna säsonger och cyklar.

Med mänskligheten är det inte så. Driften är alltid där och saknar någon inbyggd fysiologisk kontrollmekanism. Men kontroll och reglering är nödvändigt för en hälsosam tillvaro, till och med på en biologisk nivå.

De blir mer viktiga i sociala och kulturella nivåer. Varken total avhållsamhet eller oupphörlig lösaktighet kan leda till en stabil och hälsosam tillvaro.

Islam förbjuder icke-äktenskaplig sex i alla former. Men den påbjuder äktenskap för att möjliggöra för män och kvinnor att fullborda sina naturliga begär, att njuta av denna livets sida på sådant sätt att välbehag och ansvar går hand i hand.

Sex är genom äktenskap och äktenskap enbart förser kontrollmekanismen för den sexuella driften. Det agerar också som en skyddsventil för sexuell moral.

Genom det är uppfyllelse och sublimering verkställda på ett balanserat sätt och jämvikt har uppnåtts i ömsesidiga sexrelationer. Koranen kallar äktenskapet för hisn, ett “slott”, dvs. (det är ett skydd) mot ett liv av omåttlighet.

Gud säger i Koranen:

“Tag dem alltså till hustrur med medgivande av deras närmaste, och ge dem på vanligt sätt deras brudgåva såsom anständiga, inte lösa kvinnor eller sådana som gärna inleder hemliga förbindelser.” (An-Nisaa’ 4:25)

På ett annat ställe är samma punkt betonad med hänvisning till männen:

“[Ni får ta till hustrur] ärbara kvinnor bland de troende och ärbara kvinnor bland dem som före er fick del av uppenbarelsen, sedan ni gett dem deras brudgåva, för att leva med dem i ett regelrätt äktenskap, inte i ett löst förhållande eller en hemlig förbindelse.” (Al-Ma’idah 5:5)

Psyko-emotionell stabilitet
Ett annat mål för äktenskapet är att uppnå psykisk, emotionell och själslig kamratskap. Förhållandet i familjen, mellan alla medlemmar, och viktigast av allt, mellan man och fru, är inte bara ett praktiskt förhållande.

Det är ett själsligt förhållande och upprätthåller och frambringar kärlek, vänlighet, förskoning, medlidande, ömsesidig förtroende, självuppoffring, tröst och undsättning.

Det bästa i mänsklig natur uttrycker sig själv i blomstringen av dessa förhållanden. Det är endast i sammahang med familjen som det som är själslig potential i män och kvinnor blir verkligt och sätter fart på blomningen av godhet och dygd inom familjen och utanför den.

I äktenskaplig kamratskap söker varje partner allt större uppfyllelse. Med barn i familjen, värderingarna av sympati, av kärlek och medkänsla, av uppoffring för andra, av tolerans och godhet är översatta in i verkligheten och inpräglat i karaktär.

Det är familjen som skänker det mest lämpliga klimatet för utvecklingen och uppfyllandet av mänsklig personlighet. Det är därför som profeten Muhammed  sade att hemmet är den bästa platsen i världen.

Denna funktion av äktenskap och familj är betonad i Koranen på ett antal sätt. Den säger:

“Och till Hans under hör att Han har skapat hustrur åt er av er egen art, så att ni kan finna ro hos dem, och Han har låtit kärlek och ömhet uppstå mellan er. I detta ligger helt visst budskap till människor som tänker.” (Ar-Rum 30:21)

På ett annat ställe har relationen mellan makar beskrivits som det mellan “kroppen och klädnaden”:

“De är en klädnad för er och ni är en klädnad för dem.” (Al-Baqarah 2:187)

Detta framhäver deras likhet, deras enhet, något mycket mera storslaget än laglig likhet. Mannen och hustrun är beskrivna som varandras dräkt, inte den ena som klädnaden och den andra som kroppen.

En klädnad är något som är närmast den mänskliga kroppen; det är delen av den yttre världen, som blir en del av våran tillvaro. Så är närheten i relationen mellan makar. Klädnad är något som täcker kroppen och skyddar den. Makarna är beskyddare och bevakare för varandra.

Klädnaden förskönar bäraren. Man känner sig ofullständig utan den. Man och hustru kompletterar varandra; en fulländar och gör perfekt och förskönar den andra.

Den relationen skyddar även moralen utan denna sköld så är man blottad för faran av olovlig köttslig lust.

Alla dessa aspekter har fångats i den enkla men kortfattade frasen:

“Ni är som en klädnad för varandra.”

Tags | äktenskap, begär, drifter, passion, sex