Image Image Image Image Image

© Allt material är skyddat av upphovslagen. 2004-2013 Hikmainstitutet | RSS | Email

Scroll to Top

To Top

Relationer

01

feb
2013

No Comments

In Relationer

By admin

Väga valmöjligheter – en viktig kunskap

On 01, feb 2013 | No Comments | In Relationer | By admin

En av de viktigaste kunskaperna i konsten av beslutsfattande är förmågan att effektivt väga våra val. Detta är speciellt fallet när besluten är svåra; vad man än beslutar kräver ett offrande av något slag.

Det finns tre olika beslut där vi måste väga våra val. Varje sort för med sig dess egna krav på våra beslutsfattande kunskaper. De är följande:

Att välja mellan två fördelaktiga val.
Ibland kan en person i ett samhälle mötas av ett val av två önskvärda saker. För att få en måste man offra den andra. Sannerligen, skulle vi alltid vilja säkra allt som hjälper vår välfärd. Emellertid är detta inte alltid möjligt.

Islam kallar oss till att maximera den mänskliga välfärden och förebygga skada så långt som möjligt. Ibn Taymiyyah säger att detta är ett fall av samstämmig konsensus bland islamiska jurister. Vi borde alltså alltid välja det bästa av två val.

‘Amr b. al-‘Âs, den eminenta följeslagaren, sade en gång: “Det kräver inte en juridisk hjärna för att se vad som är gott från det som är bättre, och likaså vad som är dåligt från det som är värre.”

Vi kan se det i hur muslimer prioriterar delar av islamisk lag. Muslimska lärda ser inte någon skada i att människor fokuserar deras uppmärksamheter på de mindre

detaljerna i bönen så länge som de fokuserar på de stora också. Emellertid glömmer han att människors intellektuella tid är begränsad och ofta kan deras utforskande i detaljerna i lagen kräva att de åsidosätter det essentiella.

Tillexempel, kan de sysselsätta sig själv med argumentation om fallet att be när man har på sig sandaler. Detta är en fråga de finner många åsikter om. Den behöver ses på utifrån alla vinklar och utforska den ordentligt, och den för med sig mycket argumenterade fram och tillbaka. Detta leder människorna inte till annat än uppdelningar och sektliknande tendenser. Slutligen den verkliga andan i bönen, andan av dyrkan till Allah, av ödmjukhet och vördnad inför vår Skapare – förloras, och bönen blir ett medel för folk att hävda sina skilda åsikter och grupptillhörigheter.

Detta är ett fall när man väger ens prioriteringar dåligt. Det generella och grundläggande goda som vi är menade att erhålla från våra böner har dumdristigt offrats för något som är mindre bra i verifierandet om vilken den starkaste åsikten angående en mindre detalj i utförandet av vår bön.

Välja det mindre av två “onda”
Ibland, i avsikt att undvika en otrevlig konsekvens, utsätter vi oss själva för en annan. Detta är vad vi kallar ett dilemma. Den förnuftiga handlingen i ett dilemma är att undvika den som är mest dålig av de två valen och stå ut med den mindre.

När vi har att göra med två skadliga saker i islamisk lag, så blir utförandet av den minst dåliga av de två, i avsikt att undvika större skada, inte en synd. Det blir tillåtet, och ibland obligatoriskt, att engagera sig i den mindre skadliga för att undvika större skada.

Vi kan finna exempel på det i reglerna som relaterar till vår rituella rening (wuduu) eller vår bön. Vi konfronteras med sådana val i vart dagliga liv, i vårt umgänge med vänner och släktingar.

Ibn Taymiyyah skriver:

“En person som inte kan på ett korrekt sätt avväga mellan vad hans skall göra och vad han skall undvika angående islamisk lag – en sådan person kommer att sluta med att han överger sina religiösa plikter och faller in i synd. Mer än så kommer han att känna sig ren när han gör det. Ett sådant fall är när någon överger bönen i församlingen eller fredagsbönen för att imamen är skyldig för någon slags förnyelse eller en synd. Han ser sitt övergivande av bönen i församlingen som en akt av fromhet. Detsamma kan sägas om att avvisa vittnesmålet av en ärlig person eller avvisande av kunskap från en kunnig person – för att den personen är skyldig till en mindre religiös förnyelse. Personen som vägrar höra en sanning från den personen ser sin handling som en akt av fromhet, trots att det är vår skyldighet att lyssna till sanningen.”

Detta är lätt att se när två val är påtagliga, som valen att äta kadaver eller fläsk som motvikt till valet att svälta ihjäl. Äta det otillåtna köttet är tydligt nog bättre än att dö. Detta är varför en muslim inte begår synd när han äter fläsk under sådana omständigheter.

Det finns andra scenarion som är mer abstrakta men inte mindre relevanta för att leva ett korrekt liv. Ibn al-Qayyim ger oss ett gott exempel på detta. Exemplet han ger är att blint följa någon (taqlid):

“I islamisk lag är att blint följa för en lekman att acceptera islamiska regler från en expert i islamisk lag utan att känna till den specifika bevisningen som juristen använde för att föra fram regeln. Det är tillåtet för en lekman att blint följa en lärd i saker angående islamisk lag utav nödvändighet, på samma sätt som ätandet av fläsk kan bli en nödvändighet för en svältande person.”

Dilemman är ganska vanliga p.g.a. den snabba takt som förändringar sker i våra moderna liv. Många frågor har blivit nödvändiga angelägenheter p.g.a. alla förändringar i vårt sätt att leva våra liv. Det är viktigt för islamiska lärda att hålla sig informerade och att ge dagens problem dess nödvändiga uppmärksamhet dessa saker förtjänar. Detta är speciellt sant för modern media, de nya ljudfilerna, video, tryckformaten som för med sig en förvirrande hop av förmågor. Vi behöver veta hur vi ska dra nytta av dem liksom hur vi ska hantera de utmaningar de presenterar. Tyvärr, ibland möts vi inte av någon fråga om att maximera nyttan, utan att minimera skadan.

Ta det goda med det dåliga.
Ibland är det inte möjligt att säkra någon nytta utan att lida p.g.a. någon skada i samband med det. Likaså, är det omöjligt att förhindra något skadligt utan att skada något gott i samband med det.

Vissa personer tar det som en generell regel att förhindra skada alltid har företräde över erhållande av det goda. Detta är inte riktigt. Den korrekta principen är att avväga storleken på skadan som ska undvikas gentemot nyttan som ska erhållas. Om nyttan som ska realiseras är mycket större än skadan som ska förhindras, då är den förnuftiga policyn att säkra det goda och ta hänsyn till den åtföljande skadan. Om skadan i att anta policyn är större än nyttan, då är det nödvändigt att kringgå den nyttan för att undvika skadan.

Principen att “undvika skada har företräde över att säkra det goda” är när omfattningen av de båda är ungefär lika. I detta fall, har undvikandet av skada prioritet över säkrandet av en likvärdig nytta. I annat fall skulle vi bli hårt pressade att finna ett fall där erhållande av en nytta kommer utan någon åtföljande skada. Mindre omständigheter och olägenheter är knappt värda vår uppmärksamhet om nyttan som erhålles är betydande. Frågor måste vägas noggrant.

Ett sätt att navigera det goda mot det onda är att vända kriser till möjligheter. Det kräver mycket hårt arbete för att se det goda i en situation och sedan utveckla dem, medan på samma tidpunkt minimera och hejda skadan, men det är en ansträngning som är värd att uppoffra. Ta globalisering som har vida förgreningar i politik, ekonomi, kultur och samhälle.

Det är inom den mänskliga förmågan att, med Allahs hjälp, möta dessa gigantiska utmaningar och dra nytta från dem. Vi kan identifiera möjligheter, utveckla dem, investera i dem och berika dem till förmån för mänskligheten. Vi kan på samma gång arbeta för att minimera skadan som dessa förändringar utsätter samhället för. Detta är framförallt fallet när människor som innehar makt och inflytande i samhället är villiga att sätta deras olikheter åt sidan för att arbeta tillsammans för ett gott ändamål.

Krig borde undvikas. Inget kan liknas med att bli säkrad från hotet av ett kommande krig. Människor av förnuft värdesätter tider av fred, tider där människor kan föra ordnade liv, tider där ekonomier kan utvecklas, infrastruktur byggas, samhället utvecklas och framtiden planerad inför. Detta innebär att det är beslutsfattarnas ansvar från olika länders att sluta avtal med varandra för att undvika krig. De behöver höja deras röster för att inspirera parter i krig att sluta fred. De måste förhindra krigshökarna i samhället från att ta överhand.

I tider av kris och tragedi, blir det nödvändigt att engagera sig i problemen som samhället möter genom att applicera principen av att trygga största möjliga välfärd för folket och förhindra skada så långt det är möjligt.

Detta kräver att man håller ett balanserat perspektiv. Det är nödvändigt att förbli positiv. Det är ingen vits med att alltid se samhälleliga förändringar och politiska händelser i negativ synvinkel. Vissa människor är endast trygga i det de är vana vid. De tar det förgivet att saker ska förbli såsom de alltid har varit. De ser allting nytt, alla plötsliga förändringar som något odiskutabelt dåligt. När dessa människor jämför det gamla med det nutida, är det gamla alltid sett som “den fina gångna tiden”. Sådana människor fruktar framtiden.

En optimistisk syn är nödvändig för att agera juridiskt och förnuftigt i tider av kris. Problem behöver vägas, möjligheter värderas och policys antagna för att maximera välfärden för människorna.

// Sheikh Salman al-Oadah

Tags | , , ,

Submit a Comment