Angående vikten av Tawhid

1. Sannerligen har Allah skapat världen och allt inom det för att endast dyrka Honom. Han har sänt Sändebudet  för att kalla människorna till Tawhid och den ädla Koranen berör aqeedah (troslära) och tawhid (Guds enhet) i de flesta kapitel och den förklarar skadan som shirk (att sätta någon vid sidan om Allah) kan ha på individen och samhället. Shirk är orsaken till förstörelsen i detta liv och även orsaken till evig förstörelse i Elden i livet Hädanefter.

2. Sannerligen började alla s ändebud sina kallelser med Tawhid, vilket de var beordrade av Allah att förmedla till människorna. Han, den Högste, sa:

“Vi har aldrig sänt en profet före dig utan att uppenbara för honom: ‘Det finns ingen annan gud än Jag – tillbe Mig!'” (Koranen 21:25)

Allahs Sändebud  stannade i Mecka i tretton år medan han  kallade hans folk till Allahs Tawhid. Han  anropade endast Honom, utan att sätta någon vid Hans sida. Det var angående detta som Allah uppenbarade följande vers till Hans ädla Sändebud:

“Säg: ‘Jag anropar ingen annan än min Herre och jag sätter ingen vid Hans sida.'” (Koranen 72:20)

Det ädla Sändebudet  visade sina efterföljare Tawhid från och med deras barndom. Exempelvis sa han  till sin morbrors son, dvs. hans kusin ‘Abdullah ibn ‘Abbaas:

“När du frågar efter något fråga Allah och när du söker hjälp sök då hjälp hos Allah”. (Hasan Sahih, Tirmidhi).

Denna Tawhid är egentligen hela islam, det är grundat på detta och allt annat än det accepteras inte av Allah.

3. Sannerligen har Sändebudet  lärt sina följeslagare att börja deras kallelse till folket med Tawhid, därför sa han  till Mu’aadh ibn Jabal, när han  skickade honom till Jemen: “Låt det första du kallar dem till vara att vittna till att ingen annan har rätt att dyrkas förutom Allah.” Och i en annan återberättelse: ”och att de endast ska dyrka Allah.” (Bukhari och Muslim)

4. Tawheed ingår i vittnesbörden att “Ingen har rätt att bli dyrkad förutom Allah och Muhammad  är Allahs Sändebud” Dess innebörd är att det finns inte finns någon som är värdig att förtjäna att bli dyrkad förutom Allah och det finns ingen dyrkan förutom det som Allahs Sändebud  kom med. Det är denna vittnesbörd som möjliggör en icke-troende att bli troende och ingå i islam, eftersom det är nyckeln till Paradiset. En som vittnar om det och tror på det träder in i Paradiset så länge han inte ogiltigförklarar det genom shirk eller ett ord av misstro.

5. De icke-troende Qurais erbjöd Allahs Sändebud  kungamakt, förmögenhet, fruar och annat utav de njutningar som finns i detta liv i utbyte mot att han  skulle överge att kalla till Tawhid och överge angreppen mot avgudarna. Men han  ville inte ha något av det från dem, snarare ville han  fortsätta med hans kallelse och uthärdade angreppen tillsammans med sina följeslagare, till dess att kallandet till Tawhid övervann efter tretton år, varefter Makkah erövrades och avgudarna förstördes. Allaahs Sändebud  reciterade “Sanningen har kommit och då har lögnen vikit; ja, lögnen är dömd att vika!” (Koranen 17:81)

6. Tawhid är en angelägenhet för en muslims liv, så han börjar sitt liv med Tawhid och han slutar sitt liv med Tawhid. Hans uppgift i livet är att upprätta Tawhid och kalla till Tawhid, eftersom Tawhid förenar den troende och de samlar genom uttalandet av Tawhid. Vi ber Allaah att göra uttalandet av Tawhid (Laa ilaaha lila Allaah) vara vårt sista ord i denna världen och vi ber Honom att förena oss muslimer genom Tawhid.

/ Jamal Deen Zarabozo

Tags | avgudadyrkan, huvudpelare, monoteism, tro