Image Image Image Image Image

© Allt material är skyddat av upphovslagen. 2004-2013 Hikmainstitutet | RSS | Email

Scroll to Top

To Top

Troslära

01

feb
2013

No Comments

In Troslära

By admin

Råd för besök av gravplatsen

On 01, feb 2013 | No Comments | In Troslära | By admin

Islam rekommenderar oss att besöka gravplatsen. Men varför?

Profeten  sade: “Jag hade förbjudit er från att besöka gravarna, men nu uppmuntrar jag er att besöka dem, för att de påminner er om livet härefter.” Sunan Abî Dâwûd och Musnad Ahmad]

Anledningen till att en muslim uppmuntras att besöka gravplatser är för att bli påmind för livet härefter. Genom att se den döde – genom att se vad vi är dömda att komma till – blir vi givna en stark påminnelse. Detta är i synnerhet fallet när vi inser att för var och en av gravarna, vet vi inte om att det är en av Paradisets gårdar, eller en av helvetets avgrunder.

Våra avsikter för att besöka gravarna är inte att tilldela någon komfort eller nytta till de döda. De döda får inget av våra besök. Beträffande våra böner till Allah om att förlåta dem och belöna dem, når dessa Allah oavsett var vi utför dessa böner.

Det är inte inom den islamiska etiketten att nämna den döde vid namn. Emellertid är det inget fel i att påminna oss om deras identitet för att göra intrycket av besöket starkare. Det finns inget tvivel i att de människor vars liv och omständigheter vi känner till personligen har det största intrycket på oss.

När Profeten  besökte gravarna brukade han stå vid deras kant och uttala en allmän bön som: “Fred vare med er, troende, muslimska invånare [i gravarna], må Allah välsigna den första och sista av oss. Snart, skall vi förenas med er.” [Sahîh Muslim]

Därefter brukade han gå vidare.

Nyttan för personen som besöker gravplatserna är att bli påmind om livet härefter. Denna påminnelse består av tre dimensioner:

1. Att bli påmind om tillståndet för personen i graven. Den som är begraven är antingen i en av Paradisets trädgårdar eller i en av Helvetets avgrunder. Detta är varför en av sakerna som Profeten  brukade säga när han besökte gravplatsen är ett annat generellt uttalande: “Du har fått vad du har blivit lovad”. På detta vis, påminde han sig själv om att personen i graven är absolut säker om Allahs löfte – säkerhet utifrån personlig erfarenhet.

Vi borde vara medvetna om att i livet, skulle personen som nu är i graven vara bekymrad om hans eller hennes personliga angelägenheter, och behålla personliga affärer privata och vara aktsam om hans eller hennes hemligheter. Efter döden har däremot andra börjat spendera den dödes tillgångar. I deras händer är nu vad som en gång var den dödes tillgångar – även den dödes kläder bärs nu av någon annan. Det här är också en stark påminnelse till den levande.

I livet är vi rädda för att vara ensamma. Vi behöver stöd av andra. Vi kan fundera över hur den döde är ensam i det okända som kommer efter döden. De dödas sällskap är de döda, vilka är upptagna med sina egna synder och inte besöker varandra.

2. Att bli påmind om familjen som den döde lämnat efter sig. Den döde kan ha varit familjens försörjare, någon de såg upp till och var beroende av. Han har nu gått vidare utan att lämna ett spår. De har fortfarande sina utgifter och behov, [men] försörjningen kommer fortfarande till dem. På så sätt blir vi påminda om att Allah själv sannerligen är den ende Försörjaren, som vi alla är beroende av. Han är den Levande, den Självförsörjande och den Evige. Allt annat måste så småningom upphöra.

3. Att bli påmind om att det bästa tillståndet att dö i är där muslimer kan ge oss våra begravningsriter. Vi kommer att bli tvättade och täckta. Begravningsbönen kommer att utföras å våra vägnar, och vi blir begravna.

Därefter kanske någon kommer att besöka vår grav och bli påmind om livets flyktighet och målet med livet härefter.

// Sheikh Muhammad al-Hasan al-Dadû

Tags | , , , ,

Submit a Comment