Att överge bönen

Allah den Upphöjde, säger:

“Men efter dem kom människor av sämre halt. De lät bönen falla i glömska och gick dit deras passioner drev dem; de skall drabbas av bitter besvikelse. Det gäller inte dem som visar ånger och blir troende och lever ett rättskaffens liv. De skall stiga in i paradiset och ingen orätt skall tillfogas dem. (Maryam 19:59-60)

Och Allah säger:

“Det skall gå dem illa som ber utan att deras hjärtan deltar i bönen (inte utför sin bön i tid). (Al-Mâ’ûn 107:4-5)

Och Allah sade:

“Troende! Låt inte omsorgen om era ägodelar och bekymmer för era barn få er att glömma att åkalla Guds namn; de som gör detta är förlorarna.” (Al-Munâfiqûn 63:9)

Koranens kommentatorer förklarar att Gudsåminnelsen som nämns i dessa verser syftar på de fem dagliga bönerna. Om någon är för upptagen med att köpa och sälja, med att förtjäna sitt dagliga uppehälle, med sina barn, så att denne inte kan utföra sin bön i tid, kommer att finna sig själv bland förlorarna.

Det första som vi kommer att dömas efter bland våra handlingar på Domedagen är vår bön. Om den är i sin ordning så kommer personen i fråga att vara framgångsrik men om den är defekt kommer personen i fråga att misslyckas och finna sig bland förlorare.

När Allah; den Upphöjde informerar oss om Eldens invånare säger han:

“Vad förde er till helveteselden? De skall svara: ‘Vi hörde inte till dem som bad…” (al-Muddaththir 74:42-48)

Profeten Muhammed  sade:

“Mellan oss och dem är bönen, så om någon överger den har han blivit en otrogen.” (Ahmed, Tirmithî och Nasâ’î)

Profeten  sade också:

“Vad som finns mellan en man och otro är övergivandet av bönen.” (Muslim, Abû Dawûd och Nasâ’î)

Han  fortsatte med att säga:

“Om någon avsiktligt överger bönen så har denne inga fodringar på Allah.” (Ibn Mâjah, Adab al-Mufrad av Bukhâri och Tabarâni)

Vidare sa profeten Muhammed :

“Jag har blivit befalld att kämpa mot folket tills de vittnar om att det inte finns någon annan värdig dyrkan än Allah och att Muhammad är Hans budbärare, tills de genomför bönen, betalar allmoseskatten och om de fullgör allt detta har de förtjänat mitt beskydd för deras liv och egendom, (ifall de inte gör handlingar som är straffbara) i överrensstämmelse med islam och deras räkenskap finns hos Allah, den Upphöjde.”

Han nämnde även angående bönen att den som håller sig till den, kommer att ha ljus, bevis och räddning undan Elden på Domedagen, medan den som överger bönen kommer varken ha ljus, bevis eller räddning undan Elden på Domedagen. Han kommer att återuppstå tillsamman med någon av dessa fyra, Qarûn, Farao, Namân eller Ubayy bin Khalaf, (en av islams motståndare från Qurash) (Bukhari, Muslim).

Ibn al-Qayyim (rahimahullaah) förklarade att den som överger bönen kommer att återuppväckas i sällskap med någon av ovanstående fyra personer beroende på om den var dennes egendom, kungadöme, administrativa arbete eller affären som uppehöll personen i fråga från att utföra sin bön. Så om personen i fråga var upptagen med sin egendom återuppstår denne i sällskap med Qarûn, upptagen med sitt kungarike återuppstår denne i sällskap med Farao, upptagen med sitt administrativa arbete kungarike återuppstår denne i sällskap med Haman och till slut med sina affärer tillsammans med Ubayy bin Khalaf, en otroende affärsmannen i Mecka.

Abdullaah bin Shaqeeq al-Aqîlî at-Tabiî (en efterföljare till profetens följeslagare) återberättade att Profetens  följeslagare ansåg inte att underlåtelsen att utföra någon annan gudsdyrkan gjorde en till otrogen förutom bönen. (Tirmithî och Hâkim)

När man frågade Ali om en kvinna som inte utförde sin bön, svarade han att den som inte utför sin bön är en otrogen. (Tirmithî och Hâkim)

Ibn Masood (må Allah vara nöjd med honom) återberättade att den som överger bönen har ingen religion. (Muhammad bin Nasr Al Mirwazee)

Ibn Abbas (må Gud vara nöjd med honom) återberättade att den som utelämnar en endaste bön medvetet kommer att upptäcka när denne möter Allah, den Upphöjde, att Allah är väldigt arg på honom. (Muhammad bin Nasr Al Mirwazee och Ibd Abdul-Barr)

Ibn Hazm återberättade att det inte finns någon större synd efter polyteism än att fördröja bönen tills tiden för den är förbi och att döda en troende utan giltig anledning.

Ibrahim Al-Nakhaî återberättade att den som har överget bönen har blivit en otrogen. Abû al-Sakhtiyanî återberättade någonting liknande.

Ibn Hazm skriver slutligen att det har kommit från Umar, Abdur-Rahmân bin Awf, Muâth bin Jabal, Abû Hurayrah och andra av Profetens  följeslagare att om någon hoppar över en obligatorisk bön tills tiden har passerat blir denne en avfälling. Det finns ingen skillnad i deras åsikt om denna sak. Detta nämndes av al-Mundhirî i at-Targhîb.

Sedan berättade han att en grupp av Profetens  följeslagare och de som kom efter dem trodde att om man hade en medveten avsikt att hoppade över en obligatorisk bön tills tiden var förbi blev man en otrogen. De som hade denna åsikt var Umar bin al-Khattaab, Abdullah bin al Masood, Abdullah bin Abbas, Muâth bin Jabal, Jâbir bin Abdullah och Abû ad-Dardâ’.

Bland dem som inte var Profetens  följeslagare var de dessa som hade samma åsikt:

Ibn Hanbal, Ishâq bin Rahwayh, Abdullâh bin Mubârak, An-Nakhaî, Al-Hakam bin Utaibah, Abû Ayyûb As-Sakhtiyânî, Abû Dawûd at-Tiyâlisî, Abû Bakr bin Abû Shaybah, Zuhayr bin Harb och andra.

Tags | bönen, islam, obligatoriskt, salat, tillbedjan